.....Och hon gör det igen. Så fort jag nämner att jag faktiskt klarat mig ett par dagar med bra träning och bra mat så failar jag på direkten och det slutar med att jag sitter där med fingrarna i halsen, efter att faktiskt ha varit spyfri cirka två veckor.

Jag är en sån otrolig liten patetisk skit som verkligen inte borde få finnas.

Ibland undrar jag varför mina vänner ens saknar mig, varför man vill umgås med mig. Varför? Fast jag undrar om jag ens har några vänner kvar nuförtiden. Ingen hör av sig längre, (eftersom dem vet att jag alltid säger nej) dem vågar inte fråga längre, för dem vill inte pressa mig. Min syster sa det till mig. Våra bästa vänner är våra gemensamma vänner. Det är jag,syrran,bästis och bästis som alltid har hängt ihop. Men inte längre.

Syrran sa till mig häromdagen att dem var avundjsuka på henne för att hon jämt får träffa mig men inte dem, och då undrar man ju. Klart att det var kul att höra. Men varför. Jag är förmodligen världens sämsta vän.

Gör mig en tjänst - sakna mig inte!

Har bara varit på promenad i 1 timma och 30 minuter idag. Helt värdelöst men åtminstonne något. Fastnade inte för något pass på gymmet idag. Men imorgon blir det nya tag TVÅ pass som gäller igen!