Jag har ingen aning om vem jag är. Det enda jag förstått är att jag är en person som flyr sina problem och håller uppe en vägg som skyddar mot sånt som jag anser gör mig illa. Det gör jag ensam. Bland vänner och familj försöker jag utstråla en helt vanlig tjej med de vanliga tonårsproblem man kan ha, jag försöker sprida glädje så långt det går men anser att jag aldrig varit en riktig glädjespridare.

Jag vill bort härifrån, såg en bild på naturen, precis som den ska vara. Vacker, orörd och en charm som slår allt. Tyst, stilla, inga krav bara naturligt. Jag längtar dit där jag kan begrava mig för en tid för att sedan inse att jag aldrig någonsin tänker återvända till verkligheten igen.


Förlåt för kass uppdatering, har inte tid just nu jag går åtminstone ner i vikt. Borde sätta upp en regel att jag inte får äta något förens jag är klar med allt mitt jävla plugg. För det är jag fan inte värd asså. Så fan heller!

Nu: plugg
Sen: godnatt
Aldrig: mat!!!